Två sex åtta. Så lång tid skulle det ta. Så många dagar utan att bry mig det minsta.

 

Det har varit en jävligt skev dag för mig. Vaknade nollställd. Sedan fick jag reda på att jag lider av tre-fyra personlighetsstörningar, höra vilka andra egenheter jag har och yadiyadi fick mig att framstå som en psykopat osv. Blev asglad för att jag äntligen fått svar på de största frågorna i mitt liv. Sen har det varit så jääävla upp och ner. För jag är inte alls glad över att jag är sjuk i huvudet. Jag har gråtit över ett par solglasögon, över min stulna kamera och över en gammal vän som sjöng en låt till mig i ett tomt hus en sen kväll. Jag har gråtit över ett liv som aldrig kommer leva. Jag har varit arg, riktigt förbannad. Besviken, hoppig och studsig. Jag vet inte ens vart jag har mig själv idag.